1853.html



slaget om Sinop, 30 november 1853.

Japansk tavla föreställande Matthew Calbraith Perrys besök 1853.

redigera Händelser

• 28 mars - Krimkriget bryter ut.
• 15 maj - Då riksdagen har beslutat att ett telegrafnät skall anläggas reses Sveriges första telegrafstolpe i Märsta på den första telegraflinjen mellan Stockholm och Uppsala.
• Midsommartid - Fregatten Eugenie anlöper Göteborg, efter att ha seglat jorden runt på två år.
• 30 oktober - Sångsällskapet Orphei Drängar grundas i Uppsala.
• 1 november - Det svenska Kongl. Elecktriska Telegraf-Werket bildas (se Televerket).
• November - Den första svenska telegraflinjen mellan Stockholm och Uppsala öppnas.
• December - Sverige, Norge och Danmark förklarar sig neutrala i Krimkriget. Nordiska hamnar skall hållas öppna för alla främmande fartyg.

redigera Okänt datum

• Exhibition of the Industry of All Nations, en världsutställning i New York, USA. Elisha Graves Otis demonstrerar en hiss med säkerhetsbroms.
• Great Industrial Exhibition arrangeras i Dublin, Irland.
• Modern utbildning börjar i Nepal då Nepals första moderna skola invigs. Skolan är dock bara för de styrande familjerna och deras hovmän.
• Det första gasverket anläggs i Stockholm, vid Klara sjö.
• En proposition läggs enligt vilken svenska staten skall ansvara för och finansiera utbyggnaden av järnvägsnätet genom så kallade stambanor. Översten Nils Ericsson får ansvaret för byggandet tillsammans med finansminister Johan August Gripenstedt. Man söker öka uppodlingen genom att dra järnvägarna genom mindre attraktiva områden och undviker kusterna i händelse av fientliga anfall. Västra stambanan dras mellan Stockholm och Göteborg och den södra mellan Falköping och Malmö.
• Fredrika Bremer grundar Sveriges första kvinnoförening, Stockholms fruntimmersförening för barnavård. Hon utger också sin skildring av sin Amerikaresa, Hemmen i den nya världen.
• Stockholms stadsmission grundas.
• En ny lag i Sverige inskränker rätten att bränna brännvin.
• En andra koleraepidemi utbryter i Sverige.
• Sveriges första lokomotiv, Förstlingen, byggs på Munktells Mekaniska Verkstad i Eskilstuna.
• Skånska Sockerfabriks AB grundas i Landskrona.

redigera Födda

• 28 januari - José Martí, kubansk politiker, journalist, filosof och poet.
• 3 februari - George William Erskine Russell, brittisk politiker och författare.
• 21 mars - Frederick Booth-Tucker, ledare för Frälsningsarmén i USA 1896-1904.
• 30 mars - Vincent van Gogh, nederländsk konstnär.
• 6 april - Emil Jellinek, grundare av Mercedes.
• 14 april - Henrik Berggren, svensk disponent och riksdagsledamot.
• 23 april - Winthrop M. Crane, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Massachusetts 1900-1903 och senator 1904-1913.
• 13 maj - Adolf Hölzel, tysk målare och konsthistoriker.
• 28 maj - Carl Larsson, svensk konstnär.
• 5 juni - Lucina Hagman, finländsk pedagog och skriftställare.
• 18 juli - Hendrik Lorentz, nederländsk matematiker och fysiker, fick nobelpriset i fysik 1902.
• 31 juli - Frans Alexander von Scheele, svensk universitets- och skolman, pedagogisk och filosofisk skriftställare.
• 19 augusti - Lawrence D'Orsay. brittisk skådespelare.
• 4 september - Julia Håkansson, svensk skådespelare.
• 13 oktober - Lillie Langtry, brittisk skådespelare.
• 20 oktober - Louise Abbéma, fransk målarinna.
• 23 november - Giuseppina Bozzachi, italiensk ballerina.
• 24 november - Bat Masterson, amerikansk sheriff.
• 12 december - Henrik Menander, arbetardiktare.
• 14 december - Errico Malatesta, italiensk anarkist och revolutionär.
• 17 december - Henric Westman, svensk godsägare, donator.
• 31 december - Henrik Tore Cedergren, svensk telefontekniker och grundare av Stockholms Allmänna Telefon AB.
• December - Johan Petter Johansson, svensk uppfinnare.
• Edvard Evers, kyrkoherde i Norrköping.
• Wilhelm Ostwald, nobelpristagare i kemi.

redigera Avlidna

• 17 mars - Christian Doppler, österrikisk fysiker och matematiker.
• 20 mars - Robert James Graves, irländsk läkare.
• 28 april - Ludwig Tieck, tysk poet.
• 11 maj - Nikita Bitjurin, rysk munk, geograf och sinolog.
• 6 november - Samuel Grubbe, svensk filosof och politiker.
• 15 december - Georg Friedrich Grotefend, tysk språkforskare.
• Amalia, svensk prinsessa, dotter till Gustav IV Adolf och Fredrika av Baden.
• Leopold Gmelin, kemist
• Maria Johanna Görtz, svensk konstnär, tecknare.