1792.html



redigera Händelser

• Januari-februari - Gustav III sammankallar en riksdag i Gävle för att begränsa adelsoppositionens inflytande.
• 16 mars - Jakob Johan Anckarström skjuter Gustav III på en maskeradbal på Operan.
• 29 mars - Gustav IV Adolf blir omyndig kung. Enligt Gustav III:s testamente inträder hertig Karl (XIII) som hans förmyndare.
• 20 april - Franska revolutionen: lagstiftande församlingen och dess ledande parti Gironden förklarar krig mot Österrike.
• 27 april - Jakob Johan Anckarström avrättas. Alla andra i konspirationen mot kungen benådas till livet, men Carl Fredrik Pechlin, "hjärnan", spärras in på Varbergs fästning.
• 1 juni - Kentucky blir den 15:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.
• Juli - Friherre Gustav Adolf Reuterholm inträder i förmyndarstyrelsen och blir dess ledande man.
• 10 augusti - Franska revolutionen: Tuilleriepalatset i Paris stormas, vilket blir den franska monarkins fall.
• 22 september - Franska revolutionen: Frankrike blir republik.
• Rikskanslerämbetet återupptas genom att greve Fredrik Sparre tillträder posten och även blir ny kanslipresident.
• En ny svensk tryckfrihetsförordning införs, där Reuterholm avskaffar de inskränkningar som gjorts av Gustav III. Snart återinförs dock mycket av Gustav III:s censur, eftersom det börjar komma skrifter som prisar friheten i det nybildade USA och revolutionens Frankrike.
• Hudiksvall återuppbyggs efter att ha brunnit.
• Kadettskolan i Karlskrona flyttas till Karlberg.
• Kungliga Museet inrättas på Stockholms slott. Dess samlingar kommer senare att ligga till grund för Nationalmuseum.
• Författaren Thomas Thorild döms till landsförvisning för sina revolutionära idéer.
• Det svenska Generalassistentkontoret upplöses på grund av olönsamhet. Verksamheten övertas av riksdagsfullmäktige.
• En eldsvåda utbryter i Göteborg.

redigera Födda

• 11 februari - Giovanni Pacini, italiensk operatonsättare.
• 29 februari - Gioacchino Rossini, tonsättare (död 1868).
• 7 mars - John Herschel, brittisk astronom.
• 12 mars - August von Hartmansdorff, konstervativ svensk politiker (död 1856).
• 23 mars - Carl Georg Brunius, svensk klassisk filolog, arkitekt och konsthistoriker.
• 12 april - John George Lambton, brittisk statsman.
• 13 maj - Pius IX, född Giovanni Maria Mastai-Ferretti, påve 1846-1878.
• 21 maj - Gaspard Gustave Coriolis, fransk ingenjör, fysiker och matematiker.
• 10 juli - George M. Dallas, amerikansk demokratisk politiker, USA:s vicepresident 1845-1849.
• 4 augusti - Percy Bysshe Shelley, engelsk poet.
• 13 augusti - Adelaide av Sachsen-Meiningen, brittisk drottning 1831-1849.
• 18 augusti - Lord John Russell, brittisk statsman, premiärminister.
• 21 september - Johann Peter Eckermann, tysk författare.
• 12 oktober - Christian Gottlob Gmelin, tysk kemist.
• 13 oktober - Moritz Hauptmann, tysk musikteoretiker och tonsättare.
• 14 oktober - Friedrich Parrot, balttysk vetenskapsman och upptäcktsresande.
• 15 november - Isaac Toucey, amerikansk demokratisk politiker, USA:s justitieminister 1848-1849, USA:s marinminister 1857-1861.
• 5 december - James Guthrie, amerikansk demokratisk politiker, USA:s finansminister 1853-1857.
• 10 december - Friedrich von Gärtner, tysk arkitekt.

redigera Avlidna

• 23 februari - Joshua Reynolds, brittisk målare.
• 3 mars - Robert Adam, brittisk arkitekt, inredningsarkitekt och möbelformgivare.
• 22 mars - Johan Ture Bielke, delaktig i mordet på Gustav III, självmord.
• 29 mars - Gustav III, svensk kung 1771-1792 (mördad).
• 27 april - Jakob Johan Anckarström, Gustav III:s mördare (avrättad).
• 20 juni - Nils Adam Bielke, svenskt riksråd.
• 15 december - Joseph Martin Kraus, tysk-svensk tonsättare och hovkapellmästare.